https:\/\/www.reference.com\/world-view\/target-audience-guardian-newspaper-d82394beddc67c7, h\u00e4mtad 2021-10-14<\/a><\/p>\n<\/h2>\n
[\/et_pb_text][\/et_pb_column][\/et_pb_row][\/et_pb_section]<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
The Guardians startsida har en seri\u00f6s och tilltalande formgivning som ger l\u00e4saren ett stort utbud av nyheter.Materialval\u00a0 \u00a0\u00a0 Enligt The Guardian sj\u00e4lva \u00e4r de en global nyhetsorganisation som levererar or\u00e4dd, unders\u00f6kande journalistik – som ger r\u00f6st \u00e5t de maktl\u00f6sa och h\u00e5ller makten till svars. I en pressrelease fr\u00e5n 2021 kan vi l\u00e4sa att de har […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":407,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"_et_pb_use_builder":"on","_et_pb_old_content":"Uppgift 4 \u2013 Analys\r\n\r\nMaterialval:\r\nEnligt The Guardian sj\u00e4lva \u00e4r de en global nyhetsorganisation som levererar or\u00e4dd, unders\u00f6kande journalistik - som ger r\u00f6st \u00e5t de maktl\u00f6sa och h\u00e5ller makten till svars. I en pressrelease fr\u00e5n 2021 kan vi l\u00e4sa att deras journalistik har n\u00e5tt ut till \u00f6ver 2 miljarder unika webbl\u00e4sare med n\u00e4stan 20 miljarder sidvisningar under \u00e5ret, vilket g\u00f6r dem till en v\u00e4rldsledande engelskspr\u00e5kig nyhetssajt.\r\nN\u00e4r jag som bes\u00f6kare g\u00e5r in p\u00e5 theguardian.com visas startsidan med valet News\/World. I v\u00e4nster spalt ses rubrikerna Headlines och Spotlights. Under dessa rubriker finns ett brett samlat utbud av v\u00e4rldens huvudnyheter, alla kategorier. Sedan f\u00f6ljer rubrikerna Sport, Corona, Climat Opinion, Lifestyle och mycket mer. Sidan visar p\u00e5 en bredd av nyheter, podcast, videos, uppdateringar av h\u00e4ndelser och interaktionsm\u00f6jligheter via Tip us off. Materialvalet p\u00e5 startsidan ger l\u00e4saren ett axplock av vad tidningen har att erbjuda. \r\nSom bes\u00f6kare av en global nyhetssajt saknar jag inget. I st\u00e4llet blir jag glad \u00f6ver att slippa skvallerreportage, pop-upp annonser och lockande sensationsrubriker som l\u00e4nkar icke relevanta nyheter. Enligt S\u00f6derstr\u00f6m (2018, s. 63) \u00e4r dessa \u201dlockande\u201d l\u00e4nkar tidstjuvar och b\u00f6r undvikas.\r\n\u201dV\u00e5r oberoende \u00e4garstruktur inneb\u00e4r att vi \u00e4r helt fria fr\u00e5n politiskt och kommersiellt inflytande. Endast v\u00e5ra v\u00e4rderingar best\u00e4mmer vilka ber\u00e4ttelser vi v\u00e4ljer att t\u00e4cka \u2013 obevekligt och modigt.\u201d\r\nKatharine Viner, chefredakt\u00f6r.\r\nM\u00e5lgrupp\r\nThe Guardian riktar sig enligt Reference.com till den v\u00e4lutbildade, relativt unga, \u00f6verv\u00e4gande manliga liberala l\u00e4saren i och runt London. Genomsnitts\u00e5ldern f\u00f6r l\u00e4saren \u00e4r 44 \u00e5r och 52% av l\u00e4sarna \u00e4r m\u00e4n. Enligt samma k\u00e4lla \u00e4r l\u00e4sarens intresse, i f\u00f6rsta hand, politik, utst\u00e4llningar och internationella nyheter. Det Reference presenterar i sin unders\u00f6kning f\u00f6r papperstidning, st\u00e4mmer b\u00e4ttre \u00f6verens med den UK inriktade delen av The Guardian \u00e4n med den internationella.\r\nJag har inte lyckats hitta likv\u00e4rdiga uppgifter f\u00f6r n\u00e4ttidningen och har d\u00e4rf\u00f6r valt att granska The Guardians mest l\u00e4sta artiklar, p\u00e5 den internationella nyhetssajtens startsida under sju dagar. Resultatet visade att internationella nyheter, corona och klimat ligger i topp. Under dessa dagar har jag \u00e4ven konstaterat att The Guardian m\u00f6ter upp vad l\u00e4saren efterfr\u00e5gar p\u00e5 ett mycket bra s\u00e4tt. \r\nThe Guardians erbjuder \u00e4ven fyra olika geografiska val f\u00f6r visning av nyheter. Via en drop-down meny uppe i h\u00f6gra h\u00f6rnet kan bes\u00f6karen v\u00e4lja US, UK, Australien eller internationell inriktning. Detta ger l\u00e4saren m\u00f6jlighet att anpassa nyhetsutbudet p\u00e5 startsidan efter sitt eget \u00f6nskem\u00e5l. Det ger \u00e4ven The Guardian m\u00f6jlighet att m\u00e5lgruppsanpassa sitt nyhetsmaterial. \r\nStruktur \r\nSajten \u00e4r byggd p\u00e5 ett hierarkiskt vis med startsida, kategori- och subkategorisidor. Huvudmenyn har fem v\u00e4l synliga kategorival News, Opinion, Sport, Culture, Lifestyle, dessa kategorier har \u00e4ven tilldelats en f\u00e4rgkod. F\u00e4rgkoden \u00e5terfinns i rubriks\u00e4ttning och l\u00e4nkar f\u00f6r respektive kategori, vilket skapar en bra igenk\u00e4nning och underl\u00e4ttar orienteringen p\u00e5 sajten. Under varje kategori finns ett flertal subkategorier som visas i en drop-down meny n\u00e4r bes\u00f6karen klickar p\u00e5 More. Dessa subkategorier \u00e5terfinns \u00e4ven i gr\u00e5tt under kategorivalen, vilket ger fler ing\u00e5ngar till samma inneh\u00e5ll. \r\nHuvudmenyn finns med p\u00e5 samtliga sidor men f\u00f6rsvinner n\u00e4r l\u00e4saren scrollar ner p\u00e5 sidan, vilket g\u00f6r att man tappar m\u00f6jligheten att ta sig tillbaka eller vidare p\u00e5 ett smidigt s\u00e4tt. Det skulle underl\u00e4tta om denna huvudmeny l\u00e5g fast och var tillg\u00e4nglig hela tiden. L\u00e4nkstrukturen kan till en b\u00f6rjan k\u00e4nnas \u00f6verm\u00e4ktig men klarnar under anv\u00e4ndandets g\u00e5ng.\r\nBilder\r\nBilder som visas p\u00e5 respektive kategoris startsida \u00e4r relevant, h\u00e5ller bra kvalit\u00e9 och hj\u00e4lper till att rangordna nyheter genom att ha olika storlekar. Bilden \u00e5terfinns \u00e4ven tillsammans med rubrik och ingress i b\u00f6rjan av artikeln, vilket skapar igenk\u00e4nning. Samtliga bilder som \u00e5terfinns i artiklar har en tillh\u00f6rande bildtext eller ett citat.\r\nPodcast, video, multimedia\r\nP\u00e5 den nedre delen av startsidan ges l\u00e4saren tillg\u00e5ng till b\u00e5de multimedia, podcast och videos. Inneh\u00e5ll och m\u00e4ngd av utbud varierar beroende p\u00e5 vilken geografiskt val som gjorts. Den f\u00f6rsta videon f\u00f6r den internationella sajten visar korta klipp med journalister som ber\u00e4ttar om hur de jobbar och vad som driver dem att g\u00f6ra vad de g\u00f6r. Smart och tilltalande marknadsf\u00f6r f\u00f6r The Guardian som skapar trov\u00e4rdighet. \r\nFormgivning\r\nFormgivningen \u00e4r enkel, l\u00e4tt\u00f6versk\u00e5dlig, stilren och genomt\u00e4nkt. Huvuddelen \u00e4r i sin enkelhet, \u00e4r tydligt markerad med en avvikande bl\u00e5 och gula f\u00e4rg som skiljer sig markant skiljer sig fr\u00e5n den \u00f6vriga sidans utseende. Sidorna avslutas p\u00e5 samma s\u00e4tt som den b\u00f6rjar vilket ger en bra inramning.\r\nSidorna \u00e4r genomg\u00e5ende uppbyggda efter ett femspaltssystem. P\u00e5 start- och kategorisidorna f\u00f6rst\u00e4rks denna spaltindelning av linjer och svaga gr\u00e5 plattor vilket skapar strukturerar till sidan som annars skulle ha kunnat uppfattas r\u00f6rigt.\r\nDen f\u00f6rsta spalten till v\u00e4nster inneh\u00e5ller kategorinamn, datum f\u00f6r n\u00e4r artikeln publicerats och m\u00f6jlighet f\u00f6r l\u00e4saren att enkelt dela artikel via Facebook, Twitter eller via mejl. Ibland finns \u00e4ven en l\u00e4nk till relaterad artikel, journalistens namn och m\u00f6jlighet att kommentera artikeln. Annonser \u00e5terfinns ofta i den h\u00f6gra spalten men \u00e4r v\u00e4ldigt diskreta och st\u00f6r inte intrycket av en stilren och genomt\u00e4nkt formgivning.\r\nThe Guardian anv\u00e4nder sig av tv\u00e5 typsnitt. Till br\u00f6dtext anv\u00e4nds en serif och till rubrik, ingress och f\u00f6rfattarnamn anv\u00e4nds en fet variant av samma typsnitt. Bildtexter \u00e4r i sanserif vilket g\u00f6r att de skiljer sig \u00e5t p\u00e5 ett tydligt s\u00e4tt. Text som inte har kategorif\u00e4rg anv\u00e4nder en gr\u00e5 f\u00e4rg och \u00e4r aldrig mer \u00e4n tre spalter breda, vilket ger en l\u00e4ttl\u00e4st text som \u00e4r behagligt f\u00f6r \u00f6gat att l\u00e4sa. \r\nText \r\nTexten i artiklar inleds i m\u00e5nga falla av en anfang i samma f\u00e4rgkod som tillh\u00f6rande kategori vilket \u00e5terigen hj\u00e4lper l\u00e4saren att orientera sig. De \u00e4r skrivna p\u00e5 ett l\u00e4ttl\u00e4st s\u00e4tt utan sv\u00e5ra obegripliga ord, vilket g\u00f6r den tillg\u00e4nglig f\u00f6r fler l\u00e4sare i v\u00e4rlden. Dispositionen \u00e4r vad jag uppfattar, enligt S\u00f6derstr\u00f6m (2018, s. 125) \u201ddet viktigaste f\u00f6rst\u201d och skrivna med korta styckesindelningar som i ett f\u00e5tal fall bryts av med en bild eller citat. Artiklarna skulle vara l\u00e4ttare att l\u00e4sa och navigera i om texten hade delats upp med underrubriker.\r\nRubriker och l\u00e4nktexter\r\nEnligt S\u00f6derstr\u00f6m (2018, s. 113) ska rubriken \u201dskapa en l\u00e4sare\u201d. Rubriks\u00e4ttningen i The Guardian \u00e4r tydlig och tillsammans med f\u00e4rgkodning och en kort ingress ger det en bra inblick i vad l\u00e4sare kan f\u00f6rv\u00e4nta sig. F\u00e4rgkodningen som anv\u00e4nds i den f\u00f6rsta delen av rubriken styrs av vilken kategori artikeln tillh\u00f6r, vilket f\u00f6rtydligar ytterligare. L\u00e5nga rubrikerna \u00e4r skrivna p\u00e5 ett s\u00e5dant s\u00e4tt att de kan f\u00f6rkortas p\u00e5 kategorisidan, utan att tappa sin mening eller intresse. \r\nL\u00e4nkar ligger i l\u00f6ptext och f\u00f6ljer samma f\u00e4rgkodning som rubrik. Enligt S\u00f6derstr\u00f6m (2018, s. 77) \u00e4r l\u00e4nkar i text inte l\u00e4ngre n\u00e5got problem. I st\u00e4llet ger de ett intryck av att texten \u00e4r skriven och baserad p\u00e5 ett grundligt researcharbete. L\u00e4sningen st\u00f6rs inte men att l\u00e4nken \u00f6ppnas i samma flik och inte alltid \u00e4r helt tydlig \u00e4r st\u00f6rande. Det g\u00f6r att l\u00e4saren kommer bort fr\u00e5n originalartikeln och l\u00e4tt tappar bort sig. \r\n\u00d6vriga synpunkter\r\nThe Guardian - Available for everyone, funded by readers\r\nDenna text st\u00e5r skriven i huvudet p\u00e5 The Guardians nyhetssajten med en uppmaning om att bidra eller prenumeration. Efter att ha surfat runt och bes\u00f6kt en m\u00e4ngd artiklar har jag uppt\u00e4ckt att \u201dtillg\u00e4ngligt f\u00f6r alla\u201d st\u00e4mmer. Jag f\u00e5r som icke prenumerant tillg\u00e5ng till samtliga artiklar utan n\u00e5gra som helst restriktioner. I slutet av n\u00e5gra artiklar blir jag upplyst om hur m\u00e5nga artiklar jag bes\u00f6kt, fr\u00e5n var bes\u00f6ken har skett och uppmanas \u00e5terigen, p\u00e5 ett mycket v\u00e4nligt s\u00e4tt, att ge ett bidrag. Att jag som l\u00e4sare kan bidra utan att binda upp mig ger mig ett val som \u00e4r tilltalande. \r\nOmd\u00f6me 7 av 10\r\nJag ser The Guardian som en seri\u00f6s och trov\u00e4rdig och modern nyhetssajt som lever upp till sitt l\u00f6fte om att leverera globala nyheter. Jag slipper st\u00f6rande annonser och ges m\u00f6jlighet att l\u00e4sa, h\u00f6ra, se nyheter och reportage via olika kanaler. Betyget dras ner av de l\u00e5nga artiklar utan mellanrubriker, l\u00e4nkar som inte \u00f6ppnas i eget f\u00f6nster och att et \u00e4r sv\u00e5rt att hitta tillbaks utan att g\u00e5 tillbaks till topp eller botten d\u00e4r l\u00e4nkarna finns.\r\n\r\nK\u00e4llor:\r\nS\u00f6derstr\u00f6m, Jonas (2018). Inte s\u00e5 j\u00e4vla kr\u00e5ngligt: praktisk handbok i att skriva f\u00f6r digitala medier. Stockholm: Karneval f\u00f6rlag.\r\n\r\nWho Is the Target Audience of The Guardian Newspaper? https:\/\/www.reference.com\/world-view\/target-audience-guardian-newspaper-d82394beddc67c7, h\u00e4mtad 2021-10-14","_et_gb_content_width":"","footnotes":""},"categories":[3],"tags":[],"class_list":["post-400","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-blogg"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.annelieniklasson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/400","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.annelieniklasson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.annelieniklasson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.annelieniklasson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.annelieniklasson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=400"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.annelieniklasson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/400\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":475,"href":"https:\/\/www.annelieniklasson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/400\/revisions\/475"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.annelieniklasson.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/media\/407"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.annelieniklasson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=400"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.annelieniklasson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=400"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.annelieniklasson.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=400"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}